Outsourcing är ett aktuellt ämne som flitigt debatteras i media. Vi ville därför öka förståelsen till varför företag väljer outsourcing samt hur motiven rangordnas för olika funktioner. Vi ville även beskriva leverantörernas tolkning av företagets motiv och rangordning. För att uppnå arbetets syfte valde vi att göra en fallstudie av Fritidsresor som utlokaliserat två av dess funktioner som tidigare utförts internt. Fallstudien innefattade två intervjuer på Fritidsresor samt två intervjuer med dess leverantörer av utlokaliserad tjänst.

Denna uppsats behandlar ungdomars motiv till anlagda bränder i allmänhet och unga kvinnorsmotiv till brandanläggelse i synnerhet. Det som vi i uppsatsen inriktar oss på är hurgärningspersonernas motiv framställs av tingsrätten och hur de åtalade själva förklarar varför de begick sina gärningar..

Outsourcing är idag ett väldebatterat strategiskt verktyg, vilket används inom många olika områden och har ett stort antal motiv. Den ökade populariteten för utkontraktering som strategiskt handlingsalternativ bland svenska företagsledare kan härledas till de olika motiv som finns presenterade i diverse litteratur, artiklar, uppsatser och avhandlingar. Genom att använda sig av outsourcing kan företag uppnå en rad positiva och negativa effekter. Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ undersökning baserad på fyra fallföretag. I vårt arbete har vi kommit fram till att det inte finns några större skillnader mellan de motiv litteraturen beskriver och de motiv våra fallföretag har haft till att lägga ut en verksamhet på en extern leverantör.

Syftet med uppsatsen är att utröna om, på vilket sätt och varför graden av delaktighet i det strategiska arbetet skiljer sig åt mellan ett kunskapsintensivt tjänstföretag och ett tillverkande företag. Vidare syftar denna uppsats till att beskriva hur framgångsrika företagsledare skapar delaktighet i företagets strategiska arbete. Studien har genomförts som en fallstudie där insamling av datamaterial skett genom personliga intervjuer och enkäter. Resultatet visar att medarbetarna har större delaktighet i det strategiska arbetet i det kunskapsintensiva tjänsteföretaget. Det kunskapsintensiva tjänsteföretagets vision, affärsidé, kultur och värderingar, stödjer delaktighet i det strategiska arbetet i större utsträckning.

I den här uppsatsen jämförs Försvarsmaktens sätt att fatta strategiska beslut med några av de beslutsmodeller och roller som beskrivs inom beslutsteorin. Syftet med uppsatsen är att utifrån teorier inom beslutsteori och kognitiv psykologi förstå logiken bakom Försvarsmaktens strategiska besluts­processer. Underlaget kommer dels från litteratur inom områdena, från intervjuer samt i viss mån från myndighetsdokument. .

Strategiska beslut kan för många företag vara en problematisk process. En beslutsfattare måste ta hänsyn till flera olika faktorer innan denne fattar sitt beslut. Uppsatsen syfte är att identifiera och analysera hur faktorer såsom: långsiktiga mål, osäkerhet, omgivning, information och produktinnovation påverkar beslutsfattare in de strategiska besluten och dess processer. Den empiriska studien genomfördes med hjälp av en fallstudie på ett nystartat innovativt avknoppningsföretag. Intervjuer och observationer genomfördes med de huvudsakliga beslutsfattarna i företaget.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Uppsatsen handlar om golfklubbsbranschen och klubbarna strategiska arbete. Problematiken i branschen är att måttet på framgång skiljer sig åt mellan de olika aktörerna. Syftet är därför att analysera det strategiska arbetet i de olika grupperingar som finns inom golfklubbsbranschen, samt att beskriva hur klubbars syn på framgång påverkar detta arbete. Genom egna erfarenheter har uppsatsen växt fram ur empirin. Empirin består av två olika perspektiv dels aktörsperspektivet då vi intervjuat golfklubbsansvariga och dels expertperspektivet där vi intervjuat en expert.

Studien syftar att undersöka företags motiv till sponsring, samt se om de skiljer sig åt beroendes på om företagen säljer varor eller tjänster. Vi undersöker sponsring utifrån Grönkvists (2000) motiv till sponsring; associations- och imageöverföring, samhällsansvar,exponering, relationer, branschexlusivitet, lanseringar, försäljning och intern marknadsföring samt Grönroos teorier om tjänstemarknadsföringens natur.Vi har genomfört en fallstudie studie av golftävlingen SAS Masters och undersökt fyra av fem huvudsponsorer. Fördelningen mellan produkt- och tjänsteföretagen var två av var typ.Tjänsteföretagens främsta motiv till sponsring är möjligheten till relationsbyggande och produktföretagens är ökad försäljning samt associations och imageöverföring. Sammantaget var relationsmotivet det viktigaste för företagen. Vi uppfattar motivet till sponsring som ett fenomen med subnivåer där huvudmotivet är avkastning, dit analyserade motiv kan härledas..

Bakgrund: I det moderna samhället sker en enorm utveckling inom medicinen. En aktuell fråga är organdonation. Inför en eventuell donation väcks många känslor och tankar. Syfte: Studiens syfte var att studera motiv till att donera och upplevelser av att donera en njure. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

Syftet med uppsatsen är att hitta motiv i Brott och straff och se hur värdegrunden gestaltas i dessa. Samt diskutera hur skönlitteratur kan användas då man diskuterar värdegrund i skolan. Vår frågeställning är: Vilka motiv finns i Brott och straff och hur gestaltas värdegrunden i dessa motiv?I analysen utgår vi ifrån reader-response teorin där texten påverkas av läsarens erfarenheter och sammanhanget som texten läses i. I vår analys presenterar vi de motiv vi har analyserat fram i romanen, motiven analyseras fram med hjälp av en indirekt karaktärisering.

De har blivit allt vanligare att företag samarbetar i nätverk då konkurrensen på marknaden ökat. Strategiska SME-nätverk används ofta av små och medelstora företag för att bli mer konkurrenskraftig. Syftet med denna uppsats är att förklara hur företag i strategiska SME-nätverk kan arbeta för att uppnå gemensamma mål samt vilka problem och möjligheter som kan uppstå i detta arbete. För att uppnå detta syfte har vi gjort en fallstudie av nätverket Trähus Aurora Borealis där vi intervjuade sex av de deltagande företagen. Utifrån denna undersökning drar vi slutsatsen att engagemang är en avgörande faktor för att ett nätverk ska fungera.

De har blivit allt vanligare att företag samarbetar i nätverk då konkurrensen på marknaden ökat. Strategiska SME-nätverk används ofta av små och medelstora företag för att bli mer konkurrenskraftig. Syftet med denna uppsats är att förklara hur företag i strategiska SME-nätverk kan arbeta för att uppnå gemensamma mål samt vilka problem och möjligheter som kan uppstå i detta arbete. För att uppnå detta syfte har vi gjort en fallstudie av nätverket Trähus Aurora Borealis där vi intervjuade sex av de deltagande företagen. Utifrån denna undersökning drar vi slutsatsen att engagemang är en avgörande faktor för att ett nätverk ska fungera.

Problemformulering: Vilka är de bakomliggande faktorerna för den nuvarande strategin?Hur ser de strategiska processerna ut på Biovitrum?Vad avgör graden av risktagande?Vilka teoretiska modeller har använts i det strategiska arbetet? Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och analysera Biovitrums strategi och strategiska processer. Vi ämnar studera i vilken grad som Biovitrum använt sig av de tre strategiska synsätten som vi definierar i teorikapitlet. Vidare har vi för avsikt att om möjligt komma med förslag till tänkbara nya strategiska modeller som skulle kunna vara speciellt lämpade för Biovitrum. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie.

Syftet med denna studie är att finna vilka motiv skivbolag i Sverige har för att låta konsumenter komma nära musiken. Mot bakgrund av att uttrycket ?att låta konsumenter komma nära musiken? genom våra antaganden syftar till att belysa hur skivbolag arbetar för att bemöta och anpassa sig till konsumenters ökade inflytande över musikkonsumtion, konkretiseras syftet med tre frågeställningar. Med vårt resultat till hjälp ämnar vi att föra en diskussion där våra utvalda teoretiska antaganden kan ge en förklaring till vilka motiv skivbolag har för att låta konsumenter komma nära musiken. För att besvara vårt syfte har vi intervjuat respondenter hos de fyra marknadsledande skivbolagen i Sverige: Universal Music, Sony Music, EMI samt Warner Music.I resultatet fann vi att skivbolag har en rad olika bakomliggande motiv till uttrycket.